Underlagsrapporter i 6F:s lönepolitiska utredning

Fackförbunden inom 6F – Elektrikerna, Byggnads, Fastighets, Målarna och Seko – genomför nu en lönepolitisk utredning, Lönebildning för jämlikhet, där 6F i ett antal rapporter utreder lönebildningen.

1997 undertecknades Industriavtalet. Det har nu gått över 20 år och mycket har hänt såväl här i Sverige som i omvärlden. Men tiderna förändras. Arbetsmarknaden ser annorlunda ut nu jämfört med 1997.

Ur ett fackligt perspektiv finns fler synpunkter på nuvarande modell där industrin bestämmer alla branschers löneökningstakt. Industriavtalet har bidragit till reallöneökningar under många år.

Men när man tittar på fördelningen av dessa reallöneökningar så finns en tydlig vinnare, tjänstemännen. Löneskillnaden, i kronor räknat, har mer än fördubblats mellan arbetare och tjänstemän sedan Industriavtalet tecknades. Detta är en oacceptabel utveckling.

Jämställda löner är en annan aspekt. Löneskillnaden mellan kvinnor och män år 2016 var 4,5 procent. Det är ingen hemlighet att arbetsgivarna har avfärdat krav på låglönesatsningar som skulle gynna kvinnodominerade grupper på arbetsmarknaden.

Vi inom 6F har länge kritiserat den lönebildningsmodell vi har idag där exportsektorn ska sätta "märket" för hela arbetsmarknaden. Grunden i vår kritik ligger i att lönebildningen cementerar dagens löneskillnader samt att vi saknar inflytande över något så avgörande för våra medlemmar som lönenivån.

När man framför kritik mot något bör man också ha ett svar på vad som är alternativet. Vi har i dagsläget inget konkret svar på vad som är alternativet till nuvarande lönebildningsmodell. Mot bakgrund av detta har vi anslagit medel till ett lönebildningsprojekt som tar fram gedigna underlag för att kunna göra en kvalificerad bedömning av nuvarande lönebildningsmodell. 6Fs lönebildningsprojekt heter "Lönebildning för jämlikhet".

6F kommer utifrån de underlagsrapporten som tas fram presentera en slutrapport där vår syn på framtidens lönebildningsmodell bör se ut. Denna kan bygga på nuvarande modell. Den kan också se annorlunda ut.

På denna sida kan du hitta rapporter kopplade till lönebildningsprojektet.

  • Industrins lönenormering kan och bör reformeras (959 kB)

    I rapporten "Industrins lönenormering kan och bör reformeras" drar professor Lars Calmfors, tidigare bland annat ordförande i Finanspolitiska rådet och Arbetsmarknadsekonomiska rådet, slutsatsen att hemmamarknaderna måste få ett större inflytande över lönemärkets nivå.

    Industrins lönenormering kan och bör reformeras
  • Låga löner funkar inte (577 kB)

    I "Låga löner funkar inte" tittar den fristående socialdemokratiska utredaren och redaktören Anne-Marie Lindgren på olika varianter av lönesänkningar och de utvärderingar som gjorts.

    Funkar sänkta löner för att skapa fler jobb?

    Låga löner funkar inte
  • Lågt lönemärke gynnar högavlönade (970 kB)

    "Lågt lönemärke gynnar högavlönade" skriven av Mats Morin visar att tjänstemännen har kunnat höja sina löner på bekostnad av arbetare på grund av att lönemärket idag satts för lågt. Hade lönebildningsmodellen sett annorlunda ut hade arbetare idag haft en betydligt högre månadslön. 

    Vilka är vägarna framåt för en mer jämlik lönebildning i framtiden?

    Lågt lönemärke gynnar högavlönade
  • Lönebildningen i de skandinaviska länderna (593 kB)

    "Lönebildningen i de skandinaviska länderna" är skriven av de två forskarna Kristin Alsos och Kristine Nergaard från forskningsstiftelsen Fafo i Norge. I rapporten görs en jämförelse över lönebildningsmodellerna i de tre länderna Sverige, Norge och Danmark.

    Lönebildningen i de skandinaviska länderna
Uppdaterad: