Ordlista för avtal och avtalsrörelse

A

Ackord – ett prestationsbaserat lönesystem där ersättning/lön beror på resultat och kan mätas först efter det att arbetet utförts.

Ajournera – att skjuta upp/senarelägga. Till exempel kan möten eller förhandlingar ajourneras.

Arbetsmarknadens parter –  fackförbund och arbetsgivarorganisationer är arbetsmarknadens parter.

Avtalsdelagation – en grupp av representanter som utses för att sköta avtalsförhandlingarna. Elektrikerna har avtalsdelegationer för alla kollektivavtal.

Avtalsförsäkringar / kollektivavtalade försäkringar – LO och Svenskt Näringsliv har kommit överens om ett försäkringspaket som alla anställda på arbetsplatser med kollektivavtal omfattas av. De kan ge ersättning vid långtidssjukskrivning, arbetsskada, föräldraledighet och uppsägning på grund av arbetsbrist. Här finns också tjänstepensionen/avtalspensionen.

Avtalskrav –  inför förhandlingarna under avtalsrörelsen formulerar fackförbund och arbetsgivarorganisationer ett antal krav som man vill genomföra. 

Avtalslöst tillstånd – den tid då ett kollektivavtal har löpt ut och inget nytt ännu har tecknats. Efter att Elektrikernas kollektivavtal löpt ut gäller sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

Avtalsperiod – den tid då ett kollektivavtal gäller.

B

Blockad – en form av stridsåtgärd där arbetet inte läggs ner helt men när arbetstagaren exempelvis inte utför övertidsarbete. Det kan också handla om att arbetsgivaren inte får nyanställa eller låta någon annan utföra arbete som omfattas av en strejk.

F

Facken inom industrin  – ett samarbete mellan arbetar- och tjänstemannaförbund inom industrin. Fackförbunden som ingår i samarbetet är IF Metall, GS-facket, Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Tillsammans med arbetsgivarorganisationerna inom industrin undertecknar dessa fackförbund Industriavtalet.

Fredsplikt – när ett kollektivavtal är undertecknat och avtalsperioden råder, så råder även fredsplikt. Då får ingen av parterna, fackförbund eller arbetsgivare, vidta stridsåtgärder. Fredsplikten upphör när avtalet löper ut

G

Generalstrejk – en total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden.

Generellt påslag – ett lika lönepåslag för alla.

H

Huvudorganisationer – LO, TCO och Saco samlar fackförbund medan Svenskt Näringsliv samlar arbetsgivarorganisationerna. Vid till exempel förhandlingar om avtalsförsäkringarna är det LO och Svenskt Näringsliv som förhandlar, inte varje förbund eller organisation för sig. Elektrikerna är del av LO.

Hängavtal – ett kollektivavtal som tecknas direkt mellan ett fackförbund och en arbetsgivare, när arbetsgivaren inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Det är med andra ord ett avtal som ”hänger på” ett kollektivavtal.

I

Industriavtalet – ett samarbetsavtal mellan fackförbunden och arbetsgivarna inom industrin. Industriavtalet reglerar bland annat hur avtalsförhandlingarna ska gå till och hur konflikter ska lösas. De fem fackförbunden som undertecknar avtalet är: IF Metall, GS-facket, Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer.

K

Kollektivavtal – ett juridiskt bindande avtal mellan fackförbund och arbetsgivare om löner och allmänna anställningsvillkor.

Kompetensutveckling – när kunskapen ökar, antingen genom utbildning eller utveckling i arbetet.

Knät – vid låglönesatsningar används en insamlingsmodell till lönepotten som kallas knät. Det innebär att även om man tjänar under en viss nivå, den brytpunkt som kallas knät, räknas det ändå som att man tjänade lika mycket som knät när lönepotten bildas utifrån den avtalade procentsatsen i avtalet. Det gör att på avtalsområden där många har låga löner, där mångas löner har under knät, bildas en större lönepott att fördela än vad som hade gjorts utan låglönesatsningen

L

LO – Landsorganisationen i Sverige, som samlar 13 fackförbund. Elektrikerna ingår i LO.

Lockout – arbetsgivarens strids/konflikt-åtgärd. Vid lockout stängs anställda ute från jobbet och får ingen lön.

Lönebildning – den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. Lönebildningen är både nationell (förhandlingar mellan nationella fackförbund och arbetsgivarorganisationer) och lokal (förhandlingar mellan lokala fackklubbar eller avdelningar och företag).

Lönespridning – skillnaden mellan högsta och lägsta lön på ett företag, en bransch eller i samhället.

Lönepott – om din arbetsgivare har tecknat ett kollektivavtal är du garanterad en årlig löneökning. En del av löneökningen brukar läggas i en egen gemensam lönepott, som sedan ska fördelas bland de anställda. Löneutrymmets storlek brukar anges med en viss procentsiffra, till exempel 3 procent.

M

Medling – när fackförbund och arbetsgivarorganisationer inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss.

Märket – en norm för hur mycket lönerna ska öka på svensk arbetsmarknad under den kommande avtalsperioden. "Märket" sätts av fackföreningar och arbetsgivarorganisationer inom industrin.

P

Parter – fackförbund och abetsgivarorganisationer är arbetsmarknadens parter.

Pott – en genomsnittlig löneökning som tas fram i centrala förhandlingar och sedan fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.

R

Reallön – vad som är kvar av lönen efter inflationen.

Riksavtal – ett rikstäckande kollektivavtal.

S

Strejk – en facklig konfliktåtgärd, som innebär att folk inte går till jobbet. Det är en åtgärd som facket kan ta till när ett kollektivavtal har löpt ut. Under en strejk får medlemmar i facket ersättning ur fackförbundets strejkkassa.

Strejkvakt – en fackligt förtroendevald som står på vakt utanför arbetsplatser som är uttagna i strejk, så att ingen ska gå in och jobba och bryta strejken.

Strandning – när parterna inte kommer överens under förhandlingar.

Stridsåtgärd – parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lockout). Anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad) eller strejka.

Svenskt Näringsliv –  Arbetsgivarorganisationernas huvudorganisation.

Sympatiåtgärder – fackförbund kan välja att stödja andra fack som är i konflikt, till exempel genom övertidsblockad eller andra stridsåtgärder.

V

Varsel – när en part förvarnar den andra att man tänker gå i konflikt. En arbetsgivare kan också varsla, förvarna, om uppsägningar.

Vild strejk – en olaglig strejk.