För att webbplatsen ska fungera bra för dig och för att samla in statistik som hjälper oss att förbättra den, använder vi kakor.
Läs mer om hur vi hanterar kakor

Elektrikerna, länk till startsidan
Läromedelsbok och ombudsman Anton Levein

Regeringen avskaffade branschskolorna och minskade kvaliteten i yrkesutbildningen

Nationell Yrkesutbildning (NY) presenterades som ett komplement för att utbilda fler yrkesarbetare. Men efter den första pilotperioden är bilden en annan. Det skriver Anton Levein, yrkesutbildningsansvarig och central ombudsman på Elektrikerna.

NY konkurrerar direkt med Komvux, expanderar snabbt och saknar tydlig kvalitetskontroll.

I installationsbranschen beviljades NY-utbildningar för yrken där det redan finns god tillgång på vuxenutbildning, som installationselektriker och industrielektriker. Samtidigt är verkliga bristutbildningar som elektroniktekniker och distrubutionselektriker i minoritet. Reformen missar målet. Efter våra påtryckningar drar man nu i handbromsen.  

Bakgrunden

Branschskolesystemet hade till syfte att stötta små branscher där det rådde brist på arbetskraft och utbildningarna var dyra. För våra branscher fyllde systemet en viktig roll för framförallt energisektor. Ett av regeringens första beslut var att mot LO och Svenskt Näringslivs rekommendationer avskaffa branschskolorna. Ett år senare stod det klart att regeringen kokat ihop ett eget förslag, Nationell Yrkesutbildning (NY) under Myndigheten för yrkeshögskolans ansvarsområde.  

Lokala ledningsgrupper styr utbildningen

Komvux och Yrkesvux bedrivs ofta i offentlig regi under demokratisk kontroll. Nu riskerar detta att ersättas av privata aktörers inflytande. När företagsrepresentanter dominerar NY:s lokala ledningsgrupper riskerar utbildningen att styras av kortsiktiga och smala behov, snarare än det bredare arbetsmarknadsbehovet vuxenutbildningens anordnare väntas ha. 
Ett annat problem med detta är att företagsrepresentanterna inte nödvändigtvis har kompetens att bedöma utbildningskvalitet. Anställningsbarhet är inte samma sak som utbildningskvalitet eller effektiv användning av skattepengar, vilket understryks av tidigare granskningar av yrkesutbildningar som visat på brister i kvalitetsbedömning och insyn i beslutsprocesser. Myndigheten för Yrkeshögskolan saknar idag en metod för att kvalitetssäkra elevens lärande.  

Diagram

NY expanderar snabbt, trots god tillgång på Komvux 

Efter den första pilotperioden av NY kan vi konstatera att utbildningsformen konkurrerar med Komvux och snabbt expanderar. Från ca 40 beviljade utbildningar i första omgången till ca 70 i omgång två och en potential på 1500 elever. I installationsbranschen finns det generellt en god tillgång på vuxenutbildning genom Komvux. Trots detta har utbildningar mot till exempel Installationselektriker, Nätverkstekniker och Industrielektriker beviljats, en bild som återkommer även i andra branscher. Tydliga bristutbildningar som Elektroniktekniker och Distrubutionselektriker utgör en minoritet av utbildningarna mot elbranschen, vilket talar för att reformen missar målet och i stället undergräver de ordinarie utbildningssystemen som finns.

Myndigheten för yrkeshögskolan har ett splittrat uppdrag där man ansvarar för yrkeshögskoleutbildningen, och nu även fått uppdraget att ansvara för (gymnasial) nationell yrkesutbildning. Det splittrade uppdraget och svaga modellen för kvalitetssäkring skapar problem. Det är oklart vilken kvalitet svensk yrkeshögskoleutbildning och NY-utbildning håller. Kurser och program är olika från anordnare till anordnare. Att navigera ”marknaden” som potentiell elev är mycket komplext. Modellen leder i hög grad till matchning med arbetsmarknaden, men saknar metod för att kvalitetssäkra det eleven lärt sig.

En mer effektiv användning av skattemedlen hade varit att: 

  • Arbeta intensivt för en bättre finansieringsmodell och ökad kvalitet på Komvux
  • Skapa ett särskilt stöd för dyra utbildningar i bristyrken.
  • Låt Myndigheten för Yrkeshögskolan fortsätta utveckla Yrkeshögskolan och ge dem bättre verktyg för kvalitetskontroll.

I budgetpropositionen 2026 gör regeringen en extra satsning på Yrkesvux, med mer långsiktig finansiering och ökat stöd till dyra utbildningar. Det är positivt. Vi för löpande samtal med IN, LO, politiker inom skolans område, Skolverket och MYH kring hur man kan utveckla skolan, med målet om världens bästa yrkesutbildning. Än så länge håller de flesta med problembeskrivningen och jag finner inga tydliga svar på varför vi ska fortsätta med pilotprojektet NY.

Anton Levein

Anton Levein

Roll:Yrkesutbildningsansvarig och central ombudsman

Publicerad: 10 december 2025