Underlagsrapporter i 6F:s lönepolitiska utredning
Fackförbunden inom 6F – Elektrikerna, Byggnads, Fastighets, Målarna och Seko – genomför nu en lönepolitisk utredning, Lönebildning för jämlikhet, där 6F i ett antal rapporter utreder lönebildningen.
1997 undertecknades Industriavtalet. Det har nu gått över 20 år och mycket har hänt såväl här i Sverige som i omvärlden. Men tiderna förändras. Arbetsmarknaden ser annorlunda ut nu jämfört med 1997.
Ur ett fackligt perspektiv finns fler synpunkter på nuvarande modell där industrin bestämmer alla branschers löneökningstakt. Industriavtalet har bidragit till reallöneökningar under många år.
Men när man tittar på fördelningen av dessa reallöneökningar så finns en tydlig vinnare, tjänstemännen. Löneskillnaden, i kronor räknat, har mer än fördubblats mellan arbetare och tjänstemän sedan Industriavtalet tecknades. Detta är en oacceptabel utveckling.
Jämställda löner är en annan aspekt. Löneskillnaden mellan kvinnor och män år 2016 var 4,5 procent. Det är ingen hemlighet att arbetsgivarna har avfärdat krav på låglönesatsningar som skulle gynna kvinnodominerade grupper på arbetsmarknaden.
Vi inom 6F har länge kritiserat den lönebildningsmodell vi har idag där exportsektorn ska sätta "märket" för hela arbetsmarknaden. Grunden i vår kritik ligger i att lönebildningen cementerar dagens löneskillnader samt att vi saknar inflytande över något så avgörande för våra medlemmar som lönenivån.
När man framför kritik mot något bör man också ha ett svar på vad som är alternativet. Vi har i dagsläget inget konkret svar på vad som är alternativet till nuvarande lönebildningsmodell. Mot bakgrund av detta har vi anslagit medel till ett lönebildningsprojekt som tar fram gedigna underlag för att kunna göra en kvalificerad bedömning av nuvarande lönebildningsmodell. 6Fs lönebildningsprojekt heter "Lönebildning för jämlikhet".
6F kommer utifrån de underlagsrapporten som tas fram presentera en slutrapport där vår syn på framtidens lönebildningsmodell bör se ut. Denna kan bygga på nuvarande modell. Den kan också se annorlunda ut.
På denna sida kan du hitta rapporter kopplade till lönebildningsprojektet.
-
1. Lågt lönemärke gynnar högavlönade
(970 kB)
"Lågt lönemärke gynnar högavlönade" skriven av Mats Morin visar att tjänstemännen har kunnat höja sina löner på bekostnad av arbetare på grund av att lönemärket idag satts för lågt. Hade lönebildningsmodellen sett annorlunda ut hade arbetare idag haft en betydligt högre månadslön.
Vilka är vägarna framåt för en mer jämlik lönebildning i framtiden?
-
2. Låga löner funkar inte
(577 kB)
I "Låga löner funkar inte" tittar den fristående socialdemokratiska utredaren och redaktören Anne-Marie Lindgren på olika varianter av lönesänkningar och de utvärderingar som gjorts.
Funkar sänkta löner för att skapa fler jobb?
-
3. Lönebildningen i de skandinaviska länderna
(593 kB)
"Lönebildningen i de skandinaviska länderna" är skriven av de två forskarna Kristin Alsos och Kristine Nergaard från forskningsstiftelsen Fafo i Norge. I rapporten görs en jämförelse över lönebildningsmodellerna i de tre länderna Sverige, Norge och Danmark.
-
4. Industrins lönenormering kan och bör reformeras
(959 kB)
I rapporten "Industrins lönenormering kan och bör reformeras" drar professor Lars Calmfors, tidigare bland annat ordförande i Finanspolitiska rådet och Arbetsmarknadsekonomiska rådet, slutsatsen att hemmamarknaderna måste få ett större inflytande över lönemärkets nivå.
-
5. Vägar till jämställda löner inom arbetarklassen
(698 kB)
Rapportskrivaren, docent Markus Kallifatides vid Handelshögskolan i Stockholm, redovisar tre alternativa sätt att nå en halvering respektive utplåning av löneskillnaderna mellan kvinnor och män i den svenska arbetarklassen.
-
6. Olika risker med en långsiktigt minskning av löneandelen i ekonomin
(2,02 MB)
Rapporten "Olika risker med en långsiktig minskning av löneandelen i ekonomin" är skriven av Christer Persson, mångårig utredare och medarbetare i regeringskansliet till olika socialdemokratiska regeringar, utreder fördelningen mellan vinster och löner i ekonomin.
-
7. Europanormen saknar relevans
(931 kB)
Vi har låtit professor Nils Gottfries vid Uppsala universitet titta på sambandet mellan lönebildning, penningpolitik, växelkurs och konkurrenskraft. I rapporten "Europanormen saknar relevans" är Gottfries tydlig med att Europas löneökningstakt är irrelevant när vi ska förhandla löner på svensk arbetsmarknad.
-
8. Lönebildning för en ny tid
(942 kB)
6F:s slutrapport "Lönebildning för en ny tid" är skriven av Kristoffer Arvidsson Thonäng som är projektledare 6F:s lönebildningsprojekt. I denna rapport presenterar vi förbund inom 6F ett svar på frågan om vilka förändringar i dagens lönebildningsmodell förbunden vill se. Rapporten är uppbyggd på de underlagsrapporter som 6F beställt till den lönepolitiska utredningen.
6F:s förslag i punktform
Nedan sammanfattas förslagen för en ny lönebildningsmodell i punktform. För utförligare beskrivning läs rapporten "Lönebildning för en ny tid" i sin helhet.
- Kraftfulla låglönesatsningar i varje avtalsrörelse. Det innebär breda låglönesatsningar med en brytpunkt på 28 000 kronor per månad för avtalsrörelsen år 2020. De över brytpunkten erhåller löneökningar i procent och de under i kronor. Krontalet ska motsvaras av det procenten utgör av 28 000 kronor per månad. Brytpunkten på 28 000 kronor per månad ska höjas med löneutvecklingen varje avtalsår. Dessutom ska avtalens ingångslöner höjas i takt med utgående lön. Summan av dessa åtgärder gör att fler kommer vilja ta jobb inom offentlig sektor samt bidra till att nå målen om jämställda löner.
- LO och PTK förhandlar för den fackliga sidan om märket. Detta för att kunna ta bred samhällsekonomisk hänsyn i förhandlingarna. Det möjliggör hänsynstagande till exempelvis huruvida arbetskraft allokeras på ett effektivt sätt samt bedömning av läget på hela arbetsmarknaden.
- Industriavtalet skrotas och ett nytt förhandlingsavtal för lönekostnadsnormering tas fram. Det innebär att industriavtalet inte längre normerar löneökningstakten. Det nya avtalet för att sätta märket ska förhandlas fram mellan de parter som framöver ska normera.
- För LO-förbundens del ska LO-samordningen ha företräde i avtalsfrågor framför andra sammanslutningar. Det innebär att LO-förbunden är bundna av de beslut som fattas inom ramen för LO samt att LO-styrelsen har den avgörande beslutsmakten över viktiga frågor som märkets nivå, avtalsperiodens längd och låglöneprofil.
- Den nya modellen ska innebära ett större inflytande för hemmamarknadsorienterade förbund vid märkessättningen än idag. Detta uppnås genom att hela LO och PTK, i vilka det ingår hemmamarknadsorienterade förbund, gemensamt ansvarar för att lönekostnadsnormera.
- Slopa europanormen. Att ta hänsyn till löneökningstakten i våra viktigaste konkurrentländer saknar relevans. Svensk lönebildningsmodell bör ta hänsyn till Riksbankens inflationsmål och därmed övergå mot mer av inflationsmålsmodellen. Föreslagna modell där hemmamarknadsförbund via centralorganisationerna LO och PTK har inflytande ger förutsättningar för övergång mot inflationsmålsmodellen. 6F anser vidare att det kommer bidra till ett högre märke vilket kommer minska utrymmet för lokala förhandlingar. Något som i sin bidrar till att minska klyftan mellan arbetare och tjänstemän.