Biståndsverksamheten kan se ut på många sätt. Man kan betala en summa och sen tycka att man gjort sitt. Hos oss i Elektrikerförbundet är frågan större än så.
Vi utgår ifrån arbetarrörelsens ideologi om allas lika värde och för oss är det självklart att stödja internationellt fackligt arbete. Dels för att säkerställa fackliga och politiska rättigheter och dels för att utveckla demokratin.
Det handlar om grundläggande mänskliga fri- och rättigheter som de definieras i FN: s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter. Det gäller även de mänskliga rättigheterna i arbetslivet som FN: organet ILO (International Labour Organisation) har fastställt. Självklara saker för oss men tyvärr inte i stora delar av världen.
Hur jobbar Elektrikerförbundet?
Svenska Elektrikerförbundet, SEF är en del av BWI, Building and Woodworkers International som är en världsfederation för byggnads och träarbetare. BWI har huvudkontor i Genève och satellitkontor runt om i världen. På så sätt så når vi alla världens hörn på ett snabbt och säkert sätt.
Elektrikerna har fått i uppgift att tillsammans med Byggnads och Målareförbundet hjälpa till i södra Indien, nrämare bestämt i delstaten Tamilnadu och i New Delhi som ligger i Norra Indien. Förbundet har även ett projekt i Nepal.
Vad gör förbundet?
På dessa tre platser bistår SEF tillsammans med BWI: s lokala koordinator, de olika fackföreningarna som också är anslutna till BWI, med kunskap och även med stöd rent psykologiskt då de känner att de inte är ensamma utan att solidariteten även finns utanför gränserna.
Det förekommer dagligen att deras medlemmar och förtroendevalda trakasseras och misshandlas för att de försöker organisera sig. Vet de att vi är där och stöttar dem så vågar de berätta om missförhållandena.
Målet på dessa ställen är att se till att arbetarna får rätt att organisera sig enligt ILO:s konvention samt att bilda federationer mellan fackföreningarna så att det blir en stark röst att räkna med. Vi jobbar även med så kallade Wellfare Board som är en sammansättning av arbetsgivare, arbetstagare samt staten som har till uppgift att se till att det finns sjukvård och försäkringar för de som är medlemmar.
I New Delhi har vi en stor uppgift framför oss och det är att organisera arbetare som jobbar med att bygga och färdigställa arenor som ska användas för Commonwealth Games som äger rum år 2010 och som är som ett OS för de länder som varit kolonialmakter.
Hur går det?
I södra Indien i delstaten Tamilnadu har federationen TCWF bildats av sju fackföreningar och de har bildat en styrelse som samordnar arbetet med arbetsrättsliga frågor och utbildning. Ett LO i Indien! Ett historiskt ögonblick! Jämför med Sverige för etthundra år sedan!
I norra Indien i New Delhi har tre förbund bildat en Federation kallad NCR. De jobbar med organiseringen av arbetarna på arenabyggena för Commonwealth Games. De har fått komma in på dessa arbetsplatser och har påbörjat arbetet med att se till att företagen följer ILO-konventionerna.
I Nepal har Federationen NAC bildats och jobbar också med att organisera arbetare. Problemet de har är att Maoisterna nu tagit över landet via riktiga val och vet väl inte på vilket ben de ska stå. Maoisterna var från början en gerilla som ville störta kungen som har styrt landet. Det finns även ett ungdomsförbund kallat YCL (Young Communist League) som trakasserar medlemmar samt förtroendevalda i våra fackföreningar. Där är hot och misshandel vardag. Vi följer deras arbete dagligen för att de ska känna vårat stöd.
Kostnad?
Självklart kostar Solidariskt biståndsarbete - 5 kr per medlem och år. Resten bekostas av LO-TCO:s Biståndsnämd.
Framtiden!
Som medlemmar i SEF ska vi känna oss stolta över att vi jobbar med biståndsfrågor, vårt stöd gör skillnad. Men vi får inte luta oss bakåt och vara nöjda! Kampen för solidaritet är gränslös och vi är fast beslutna att besegra kapitalismens egoism!