Semesteråret omfattar tiden från 1 april till 31 mars. Det innebär att det är under den perioden, föregående år, man upparbetar sina betalda semesterdagar.
De som exempelvis varit anställda från 1 april 1997 - 31 mars 1998 har rätt till 25 betalda semesterdagar under 1998. Man har rätt att få ut 20 av dessa under tiden juni-augusti.
Om man inte varit anställd hela semesteråret använder man följande formel för att räkna ut hur många betalda semesterdagar man har rätt till:
Antal anställningsdagar x 25
365 (366 skottår)
Det antal man kommer fram till avrundas alltid uppåt till hela semesterdagar. Som anställningsdag räknas i detta sammanhang:
- dag då arbetstagaren erhållit lön från företaget
- dag då arbetstagaren haft semester
- frånvarodag som är semesterlönegrundande
Exempel
En person anställdes den 1 maj 1997. Den personen är berättigad till 25 dagars semester. Under resten av intjänandeåret arbetar den anställde med undantag av följande:
- obetald semester 14 dagar
- sjuk 23 dagar
- ledig för vård av sjukt barn 8 dagar
Samtliga frånvarodagar räknas som anställningsdagar, vilket innebär att antalet anställningsdagar blir 365 minus 30 dagar (april månad då personen inte var anställd) det vill säga 335 anställningsdagar.
Antalet betalda semesterdagar blir:
335/365 x 25 = 22,9 ojämnt tal avrundas alltid uppåt, i detta fall till 23 betalda semesterdagar.
Obetald semester
Antalet obetalda semesterdagar utgör skillnaden mellan arbetstagarens semesterrätt (25 semesterdagar), och det antal betalda semesterdagar personen får enligt formeln ovan. Personen i exemplet har alltså rätt till 2 obetalda semesterdagar.
Löneavdrag för obetald semester görs med 4,6 procent av aktuell månadslön.
Hur beräknas semesterlönen?
Man ska ha samma månadslön under semestern som om man arbetat. Dessutom ska man ha ett semestertillägg för varje betald semesterdag som tas ut. Semestertillägget per dag är:
- 0,8 procent av aktuell månadslön samt
- 0,5 procent av summan av de rörliga lönedelar som betalats ut under semesteråret
Till rörlig lönedel räknas ackordsöverskott, ledande montörstillägg, beredskaps- och ob-ersättning.
Exempel
Hans är semesterledig i juli (23 semesterdagar 1998). Hans månadslön är 18.000 kronor.
Hans semestertillägg blir 23 x 0,8% x 18.000 = 3312 kronor.
Beräkning av semesterlön på rörlig lön
I avtalet uttrycks semesterlönen som 0,5 procent per betald semesterdag.
För varje betald semesterdag beräknas således 0,5 procent av summan av:
- faktiskt utbetald rörlig lön under intjänandeåret
- den rörliga lön som arbetstagaren skulle ha uppburit om han inte varit frånvarande av semesterlönegrundande anledning. Denna förväntade rörliga lön beräknas per semesterlönegrundande frånvarodag som:
utbetald rörlig lön under intjänandeåret
antal anställningsdagar (exkl semesterdagar och hela semesterlönegrundade frånvarodagar) under intjänandeåret
Den anställde har också arbetat på ackord vilket har gett 20.000 kronor i ackordsöverskott under året. För detta ska personen ha ett semestertillägg som blir 25 x 0,5% x 20.000 = 2300 kronor.
Detta innebär att den anställde i juli månad får först sin månadslön, 18.000 kronor dessutom ska personen ha sina semestertillägg som tillsammans är 5612 kronor.
Semestertilläggen ska utbetalas på juni månads lön. I juli får den anställde sedan enbart sin månadslön som vanligt.
OBS! Om anställningen av någon anledning upphör ska semestertillägget utbetalas på slutlönen, vanligtvis samma månad eller månaden efter det att anställningen upphört.
Semesterlönegrundande frånvaro
Om man har varit sjuk eller varit hemma med vård av barn, vilket är de vanligaste orsakerna till frånvaro från arbetet så är detta semesterlönegrundande, det finns fler sorters frånvaro som är semesterlönegrundande, om någon funderar över detta så skall ni ta kontakt med er avdelning.
Exempel
Utgå från en anställd som under intjänandeåret har arbetat på ackord och fått ut 32 000 kronor i ackordsöverskott och löpande förskott utöver sin månadslön och som även varit hemma med vård av sjukt barn i 10 dagar. Dessutom har personen själv varit sjuk i 12 dagar. Den anställde tog ut all sin semester under intjänandeåret (25 dagar, 35 dagar med lördagar och söndagar). Personen har tjänat in 25 betalda semesterdagar.
Semesterlönen på den rörliga delen blir:
0,5% x 25 dagar x (32 000 kronor 22 semesterlönegrundande dagar). Frånvaro x 32 000/ 365-35-22
32 000/365-35-22 = 103,90/dag
Personen har tjänat 103,90 / arbetad dag på ackordet.
Dessa 103,90 antas den anställde ha tjänat ihop även på sin semesterlönegrundande frånvaro, 103,90 x 22 = 2285,71
Den rörliga lönedelen blir då 32.000 2285,71 = 34285.71
Semesterlönen på den rörliga lönen blir således: 0,5% x 25 x 34285,71 = 4285,71 kronor.
Talet 0,5 procent per semesterdag gäller bara om arbetstagaren tjänat in full betald semester. Om denne tjänat in lägre antal betalda semesterdagar måste talet 0.5 procent per semesterdag räknas upp för att totalt motsvara 12,5 procent. Talet 12,5% = 0,5% x 25 dagar.
Exemplen ovan är de vanligaste. Det finns naturligtvis de som arbetat på något annat sätt och som inte är hjälpta av dessa exempel för att räkna fram just sina semesterdagar eller sin semesterlön.