Svenska Elektrikerförbundets avtal med EnergiFöretagens Arbetsgivareförening, EFA blev klart fredagen den 30 april 2010. Läs hela det nya avtalet här (pdf).
De som omfattas av kraftverksavtalet är anställda på företag som bedriver drift eller underhållsarbeten på kraftverksanläggningar för produktion och distribution av elkraft samt värme och gas.
De som omfattas av kraftverksavtalet är anställda på företag som bedriver drift eller underhållsarbeten på kraftverksanläggningar för produktion och distribution av elkraft samt värme och gas.
De anställda är maskinister, linjemontörer, driftstekniker, mätaravläsare eller yrkesarbetare såsom skogshuggare, snickare och smeder.
Kraftverksavtalets skyddsombud utbildade i nya frågor
Förbundet genomförde den 28 – 30 november 2011 en utbildning av skyddsombud på kraftverksavtalets område för att komma tillrätta med hanteringen av aktuella frågor. Det handlar om personskydd, den personliga integriteten, samverkan med företaget och olycksfallsutredningar. Vidare rollen som skyddsombud gällande befogenheter samt möjligheter att genomföra uppdrag som skyddsronder, olycksfallsutredningar, nya lokaler, nya maskiner, nya verktyg, nya arbetsmetoder och extra övertidsuttag.
Antalet olyckor har under de senaste åren ökat och även om Elektrikerna på sitt avtalsområde inte haft någon dödsolycka ännu. Men det har varit ett antal nära döden upplevelser för förbundets medlemmar under de senaste åren då det har skett likvärdiga olyckor. Likväl har inte företagen ändrat sina arbetsmetoder efter den första olyckan. En annan stor felorsak är att man på många arbetsställen idag har en mängd underentreprenörer som inte alltid har samma säkerhetstänk som den egna personalen.
När man går igenom en del av de tillbud som är rapporterade hade de kunnat sluta allvarligt men på grund av tur eller annat har det stannat vid ett tillbud. Men någon systematiserad uppföljning verkar inte finnas då likvärdiga händelser finns återkommande i tillbudsrapporteringen som samtidigt blivit bättre de sista åren.
Arbetstidslagen
Förändringarna i arbetstidslagen som ger arbetsgivaren en möjlighet att utan dispensansökan hos arbetsmiljöverket, ta ut ytterligare 150 timmar övertid ledde till en livlig diskussion om vad som egentligen gäller bland kursdeltagarna. I propositionen till lagen står det att det inte är regeringens syn att övertiden ska öka utan att det är den praxis som arbetsmiljöverket hade till underlag för sina beslut som ska tillämpas och kontrolleras av skyddsombudet. Alltså ingen generell möjlighet för arbetsgivaren att bara ensidigt beordra denna övertid utan att ha levt upp till paragraf 8 i arbetstidslagen om det finns särskilda skäl och situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt.
Man kan ta ett företag som under flera år passerat taket på de 200 timmarna övertid och nu vill utnyttja dessa extra 150 timmar. Om de inte vidtagit åtgärder går det inte att sa att de försökt lösa det på ett rimligt sätt. Till exempel genom att utöka beredskapsorganisationen, anställa mer personal, sluta använda montörerna på projekt för att utföra övertid utan spara övertiden till beredskapen där man vet att den kommer att behövas. Då får energiarbetsgivarna EFA komma till förhandlingsbordet och komma överens om hur denna tid ska regleras både ekonomiskt och när den kan tillämpas.
Arbetsgivarna verkar generellt ha bra regler centralt på bolagen men kommer man ut där verksamheten bedrivs, saknas det i många fall riskanalys, arbetsmiljöplan, rutiner för skyddsronder och rutiner för kontroll av utfört elarbete innan anläggningen spänningssätts. Här kan man konstatera att skyddsombuden måste bli mer aktiva för att få företagen att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Och framförallt gentemot alla de underentreprenörer som finns ute i verksamheten.
Övervakning
När diskussionen om elektroniska övervakningssystem och den personliga integriteten kom upp var det mest GPS som diskuterades men det är ju så mycket mer än så. Det är alla ”tags” elektroniska brickor för inpassering, nycklar med denna funktion, övervakning av mail och spårningstjänster i mobiltelefonerna. Här ska företaget förhandla enligt MBL 11 innan införandet av elektronisk utrustning som kan dokumentera vart och när arbetstagaren befunnit sig och hur uppgifterna sparas.
Även det nya förslaget till behörighetssystem gicks igenom av Göran Söderlund från förbundskontoret. Han talade om vilken påverkan det kan ha på hela branschen men även specifikt för de arbetstagare som arbetar under kraftverksavtalet. Det kunde konstateras att många av företagen inte följer överenskommelsen om att alla delegeringar för el-arbetsansvar ska vara skriftliga. Det kommer förbundet att följa upp eftersom det finns en överenskommelse samt en blankett med uppgifter som ska finnas med i en delegering.
Samtidigt saknas det på många av bolagen dokumentation på vem som ska utföra kontroll före idrifttagning samt hur kontrollen ska utföras och med vilken utrustning. Här måste medlemmarna ställa krav på arbetsgivaren vilken kontroll de ska vidta innan spänningssättning görs av den nya, utökade eller ombyggda anläggningen i annat fall kan arbetstagaren själv göras juridiskt ansvarig ifall han spänningssatt utan att rätt kontroller gjorts vilka den behörighetsansvarige inom respektive bolag ska fastställa.
Även när det gäller mobila arbetsplattformar så som saxbord/skyliftar, samt korg på traktorgrävare, truckar, traverser eller andra lyftanordningar, kräver dessa i vissa fall utbildning eller att arbetsgivaren tar ansvar för att det finns både kunskap och praktisk hantering. Här verkar det saknas många skriftliga tillstånd från arbetsgivaren till arbetstagaren för att få använda utrustningen. Här har förbundets arbetsmiljöansvariga kommit överens om att skyddsombuden ska hem och se över de delegeringar som finns.
Text och foto: Sven Höckert 2011-12-02