6F-gemensam hemsida för arbetsmiljö

Den 16 och 17 april samlades 23 deltagare från 6F-förbunden på Rönneberga kursgård i Lidingö för att utbildas i Skyddsnet.se Hemsidan www.skyddsnet.se är 6F-förbundens gemensamma sida för arbetsmiljö. Det var tidigare SEKO:s sida men byggs nu om för att bli en gemensam sida. Från Elektrikerna deltog Per-Håkan Waern, Anders Eriksson, Hanna Nathorst-Windahl, Hans Andersson, Anders Kristiansson och P-M Faleke. Text och foto: P-M Faleke 2013-04-17

Arbetsmiljökritik från skyddsombud mot modebutik gav resultat

Nyligen berättade hemsidan om de stora brister som Elektrikernas regionala skyddsombud, RSO, Daniel Eriksson fann på ombyggnaden av en Zarabutik i centrala Stockholm. Anmälan gjordes till Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket – som inte ”hade tid”. Sedan dess har ansvariga för bygget och entreprenörer tagit åt sig av kritiken. En etablerad elfirma, har gått in så att det blir ”ordning och reda” med elinstallationerna.

– Viktig är att all personal får utbildning i vilka regler och förutsättningar som finns på byggarbetsplatsen, särskilt om man kommer från andra länder och det finns språkförbistring mellan utländska och inhemska anställda. Ett bra sätt är att låta all personal från andra länder gå igenom Arbetsmiljöverkets utbildning på nätet, säger Daniel Eriksson och Isabell Johansson, regionala skyddsombud hos Elektrikerna i El-ettan.

– Facket värnar om medlemmarnas säkerhet och hälsa. Som stöd har vi lagar och kollektivavtal. Vi har verktyg för att arbeta med arbetsmiljön, inte minst förebyggande. Det är pinsamt att det idag finns byggen där facket måste ge ansvariga tips på hemsidor med grundläggande information om detta. Vårt folk rekommenderade Arbetsmiljöverkets hemsida där det finns information på spanska om hur arbetsmiljön och skyltningen ska vara i Sverige. De fick berätta om hur man skaffade sig BAS-Utbildning som är ett krav för att upprätthålla svenska arbetsmiljöföreskrifter och lagar inom byggbranschen, säger Per-Håkan Waern, arbetsmiljöansvarig på förbundet t v.

Brister vid RSO besök

• Arbetsplatschefen saknar utbildning i arbetsmiljöföreskrifter och BAS-U (Byggarbetsmiljösamordnare Planering och Projektering) kunskaper (Arbetsmiljölagens 3 kap. 7§ och AFS 1999:3 med ändringar till och med 2008:16). Han talar inte svenska eller engelska. Måste kunna göra sig förstådd och informera om arbetsplatsen. Vid frånvaro måste det finnas en annan med samma utbildning, kunskap och befogenheter.
• Arbetsplatschefen kan inte vara skyddsombud (de utses av facket). När skyddsronder görs ska en ansvarig från varje underentreprenad delta på dessa ronder samt ett skyddsombud.
• Bas-P (Byggarbetsmiljösamordnare Utförande) saknade utbildning enligt gällande lagkrav. BAS-P upprättar en Arbetsmiljöplan när så krävs.
• Alla på arbetsplatsen ska ha kännedom i vilka som är ansvariga, var toaletterna och fika utrymmet finns. Detta ska efterföljas enligt arbetsmiljölagens föreskrifter.
• Det ska inte bytas om på byggarbetsplatsen. Det är arbetsgivarens ansvar att omklädningsrum ska finnas lätt tillgängligt intill arbetsplatsen.
• Vid elcentralen ska det finnas skyltning och dörrar ska vara låsta enligt gällande ellagstiftning. Information om kontakt person ska finnas på dörrarna.
Text och foto: Leif Göbel 2013-04-15

Vägledning vid elolycka

Elsäkerhetsverket har tillsammans med Elektriska Installatörsorganisationen, EIO och Elektrikerförbundet, SEF tagit fram en ny broschyr som heter "Vägledning vid elolycka". I broschyren får man veta vad man ska tänka på vid en elolycka. Man får tips om hur man kan förebygga elolyckor och hur man ska agera i en akut situation.

Informationen i broschyren vänder sig i första hand till de som jobbar inom elbranschen men den är även till för den som vill få kunskap om riskerna med elektrisk ström och vad man kan göra när olyckan är framme. Broschyren kan beställas gratis i tryckt format (kontakta din region) eller laddas ned. Ladda ned broschyren "Vägledning vid elolycka" här (pdf)

Stoppa dammspridningen

Hjälp till att få stopp på kvarts och byggdamm genom att hänvisa till Arbetsverkets författningssamling AFS 1992:16. I föreskriften står:

Renhållning
14 § Arbetsplats där kvartshaltigt material hanteras så att kvartshaltigt damm uppkommer, skall rengöras från damm minst varje vecka och sedan arbetet avslutats. Detta gäller dock endast i tillämpliga delar för arbetsplats i gruva, gjuterier med jordgolv och gjuthallar i stålverk samt arbetsplatser utomhus.

15 § Rengöring skall utföras så, att damm inte virvlas upp och sprids. Damm skall i första hand sugas bort eller avlägsnas genom spolning. Anordning för uppsamling av avfall, spill e d skall finnas lätt tillgänglig.

Det innebär att sopning inte ska förekomma på denna typ av arbetsplatser och skulle den göra det så skriv ut filen: Regler om kvarts på arbetsplatsen SEF 20130319doc (pdf) och lämna över till byggaren eller till skyddsrond och begär åtgärd. Text och foto: Sven Höckert 2013-03-25

Statliga myndigheter nonchalerar ansvar för arbetsmiljö och elsäkerhet

– Det är djupt upprörande när statliga myndigheter nonchalerar en anmälan från facket om misstänkt brott mot arbetsmiljö- och ellagen. Det undergräver förtroendet för statliga myndigheter och lagen. Ytterst äventyras enskilda löntagares liv och hälsa, säger Ronny Wenngren, Elektrikernas förhandlingschef.

På en större modebutik i centrala Stockholm pågår ombyggnad med elinstallationer utan arbetsplatsanmälan till Arbetsmiljöverket. Och där finns inte heller någon elansvarig enligt behörighetsförordningen. Det är enbart utländsk arbetskraft på byggplatsen när Elektrikernas regionala skyddsombud Daniel Eriksson, kom på besök.

– Det var stökigt och bökigt. Det talades spanska och portugisiska. Flera arbetade utan skyddskläder. Jag får tag i en spansktalande som kan lite engelska. Frågar om elbehörigheten då det pågår omfattande elinstallationer. Får inget svar, säger Eriksson.

Efter en stund får Eriksson en mobiltelefon i handen för att tala med en Jorge i Frankrike som hänvisar till en svensk firma. Eriksson ringer dit och får tala med en chef som säger att de inte har med jobbet att göra.

– Vi hade en medlem från Otis Hiss där på plats. Vi lägger ett skyddsstopp på honom vilket man kan göra om där föreligger fara för ”liv och hälsa”. Han får gå därifrån. Där finns ingen BAS-U eller BAS-P. Lagen efterlevs inte, varken arbetsmiljölagen eller ellagen, säger Eriksson.

Myndigheter har inte tid att sköta sitt jobb
Eriksson ringde Arbetsmiljöverket som inte ansåg sig ha tid och resurser att besöka en enskild arbetsplats. På Elsäkerhetsverket påstår de att de inte har mandat att gå ut och stoppa eljobben utan hänvisar till att facket kan göra en polisanmälan. Så hanterar svenska statliga myndigheter sitt ansvar för arbetsplatser.
– Jag är luttrad som regionalt skyddsombud, jag har sett så mycket skit ute på byggena. Däremot blir jag skrämd över hur flata svenska myndigheter är när det gäller att skydda liv och hälsa för löntagare. Detta blir standard på byggena om Elsäkerhetsverkets nya behörighetsregler genomförs, säger Eriksson.

Bakom ligger en av världens rikaste män
En Zarabutik på Drottninggatan i Stockholm. Denna modekedja har 1 659 butiker i 85 länder. Ägs via den spanska klädjätten Inditex. Bakom företaget står världens tredje rikaste man, textilmiljardären Amancio Ortega. 2012 tjänade Zaragrundaren 19,5 miljarder US dollar. Inditex’s börsvärde har tredubblats på fem år.

Zara har policy för djurskydd och miljö men inte råd med grundläggande skydd för människor som arbetar åt dem. Varken när det gäller arbetsmiljö eller elsäkerhet. Det rimmar illa med policyn att vara till för ”modemedvetna kunder med högt ställd kvalitetskänsla”. Zara i Sverige etablerades 2002 och har över 500 anställda. Text och foto: Leif Göbel 2013-03-19